Det har kommit ut ett antal bra dystopiska ungdomsromaner under de senaste åren. Bland annat Hungerspelen av Suzanne Collins (recension på Murbräckan här) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta. Sofia Nordin har med En sekund i taget skrivit en mycket bra berättelse om en mörk framtid och gör det mycket övertygande.
Hedvigs familj har dött i en mystisk feber som slår ut allt. Det är bara hon kvar och hon flyr från lägenheten, ut på gatan där det ligger döda kroppar överallt. Hedvig vill bara därifrån så hon cyklar till skolan och hämtar mat och andra bra förnödenheter. På biblioteket tar hon ett par böcker om överlevnad och ätliga växter sen sticker hon iväg till en sjö och slår upp sitt tält. Efter några dagar kommer hon på att det finns/fanns en undervisningsgård där hon varit med skolan. Hon hittar dit och finner där kor, hästar och höns och ett hus att bo i och hon börjar inrätta ett nytt liv med mycket tankemödor och hur hon ska överleva i denna värld där ingen finns kvar.
En dag träffar hon Ella, i samma ålder, som smyger omkring i trädgården. De blir vänner och gör utflykter till köpcentra för att skaffa olika saker de behöver. Bland annat mobilbatterier till fotografierna i mobilen där nära och kära finns.
”Till sist ser jag en skylt som det står Mobiltillbehör på. Hyllorna är fullproppade av laddarsladdar och mobilskal och extrabatterier. Jag blir stående och bara stirrar några sekunder på alla Iphoneskal. Plötsligt vet jag inte om det är den här världen eller den förra som verkar knäppast”
Slutet av boken öppnar för en fortsättning och det hoppas jag verkligen för jag vill veta hur det ska gå för Hedvig och Ella.
Magnus
Murbräckan 